Naturvård
Trelleborgs areal består till 82 procent av intensivt odlad jordbruksmark. Trots den begränsade naturarealen har Trelleborgs kommun en relativt rik flora och fauna. Tack vare tillgången på olika naturtyper som ädellövskog, naturbetesmarker, slåtterängar, sandstränder, kustängar och olika småbiotoper, återfinns i kommunen mer än 500 vilda kärlväxtarter.
Skyddsvärda naturområden
I Trelleborgs kommun finns ett 40-tal skyddsvärda naturområden som tillsammans utgör en areal om knappt 7 400 hektar. Dessa områden beskrivs i Trelleborgs kommuns natur- och kulturplan, som syftar till att värna om landskapsbilden, inte minst i kusttrakter, samt till att upprätthålla skötseln av slåtterängar och betesmarker. De naturområden som beskrivs i natur- och kulturplanen har ur ett lokalt perspektiv särskilt stora naturvärden. Vid bedömningen av ett områdes naturvärde vägs flera aspekter in såsom sällsynta arter i området, områdets orördhet, kontinuitet och hur karakteristiskt det är för trakten. Vid bedömningen av ett naturområde vägs även områdets betydelse för forskning och undervisning in samt områdets funktion, till exempel om det är ett viktigt reproduktionsområde.
Skyddad natur
Det finns fyra naturreservat i Trelleborgs kommun: Dalköpinge ängar, Beddinge strandhed och Fårabackarna, som är strandhedar eller strandängar vid kusten, samt Maglarps sandtag som är en bevarad del av en gammal sandtäkt. I norr ligger kommunens enda Natura 2000-område, Ugglarps mosse. Mossen är utpekad i habitatdirektivet för förekomsten av citronfläckad kärrtrollslända.
Natur- och Kulturmiljöplan
I Trelleborgs kommuns Natur- och Kulturmiljöplan beskrivs hur kommunens många värdefulla natur- och kulturmiljöer ska tillvaratas och vidareutvecklas på ett hållbart sätt, när man planerar och bygger för framtiden. Natur- och kulturmiljöplanen är ett politiskt antaget strategidokument från 2010.
Naturplan
Trelleborgs kommuns naturplan är ett viktigt underlag för att bevara och utveckla grönstrukturen och ekosystemtjänsterna i planering, byggande och förvaltning. Naturplanen är både ett planeringsunderlag för den fysiska miljön genom kartläggning över värden och funktioner av befintliga grönområden och naturmiljöer och även en handlingsplan som preciserar kommunens arbete med grönstruktur, grönska och ekosystemtjänster. Naturplanen antogs av Kommunfullmäktige år 2020.
Tullstorpså-projektet
Tullstorpsån är det längsta vattendraget inom Trelleborgs kommun. Ån är starkt modifierad och den ekologiska statusen är dålig. Största delen, cirka 85 procent av avrinningsområdet består av åkermark som genom åren dikats ut för att åstadkomma en snabb avledning av vatten till ån. Samtidigt har ån rätats, sänkts och planats ut. Åkanterna har gjorts branta för att vattnet så snabbt som möjligt ska rinna ut till recipienten, Östersjön. Åns naturligt vattenuppehållande förmåga har därmed utarmats och det snabba vattenflödet orsakar översvämningar samt omfattande näringsläckage från åkermarkerna vidare till havet.
Ett 90-tal markägare längs ån har genom egna satsningar och bidrag utifrån startat Tullstorpså-projektet med målsättningen att få en friskare å och en ökad biologisk mångfald. Genom att man tar ett helhetsgrepp om ån och utför de åtgärder som krävs kommer ån att bli friskare och omgivningarna attraktivare för både djur och människor. Genom restaurering av ån och ett pärlband av våtmarker minskas rensningsbehovet och översvämningsproblematiken löses. Vidare motverkas erosion och ett värdefullt fisksamhälle återskapas. Samtidigt gynnas den biologiska mångfalden och förutsättningar för rekreation och friluftsliv ökar.
Restaureringen av Tullstorpsån innebär olika åtgärder såsom meandring, tvåstegsdiken, skyddszoner och trädplantering. 2009 gjordes visningssträckan vid Jordberga Gård som visar hur resultatet av restaureringen kommer att se ut och 2015 anlades en ny sträcka från Källstorp till Stora Beddinge på totalt cirka fem kilometer. Denna har nu planterats med träd och buskar. Under 2016 avslutades sträckan från nedströms Beddinge ängar till Skateholmsvåtmarken, cirka en kilometer. I dagsläget har 36 våtmarker skapats.
Tullstorpsåns ekonomiska förenings webbplats
Sydvästra Skånes Vattenråd
Sydvästra Skånes Vattenråd är ett gränsöverskridande forum för samverkan och samarbete kring vattenfrågor i minst 13 olika åar eller bäckar och dess avrinningsområden inom kommunerna Vellinge, Trelleborg och Skurup. Vattenrådet har startat Sydvästå-projektet för att genomföra åtgärder inom avrinningsområdena. Inom Sydvästå-projektet kommer det att arbetas med åtgärder för att minska uttransporter av övergödande ämnen med målet att god status uppnås i sydvästra Skånes åar och bäckar 2027. Det kommer också att arbetas med åtgärder som innebär att den biologiska mångfalden med anknytning till vatten och arealen av vattennära rekreationsområden i sydvästra Skånes åars och bäckars avrinningsområde ökas. Vidare ingår det i projektet att genomföra åtgärder som hanterar översvämningsproblematik till exempel vattenavledning och flödesdämpning. I Trelleborg har uppsökande verksamhet och markägardialog om vattenåtgärder startat i Albäcksåns avrinningsområde. Syftet med projektet är att genom markägarkontakter skapa intresse av att genomföra åtgärder för att förbättra den ekologiska statusen i Albäcksån. Genom informationsträffar, föreläsningar, å-vandringar med mera är förhoppningen att kunskapen om och intresset för åtgärder i Albäcksån ska öka.
Sydvästra Skånes vattenråds webbplats.
Romeleåsen och sjölandskapet
Romeleås- och sjölandskapskommittén, RÅSK, har bildats av kommunerna Lund, Malmö, Sjöbo, Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad samt Region Skåne.
Ändamålet är att medlemmarna ska värna och utveckla natur- och kulturmiljövärdena inom Sjö- och åslandskapet. Dessa har stor regional betydelse eftersom många människor bor i närområdet. En viktig del i ändamålet är att arbeta för att området långsiktigt kan tillmötesgå medborgarnas behov av rekreation, friluftsliv och naturupplevelser och därmed också medverka till att förbättra folkhälsan.
Sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne är ett av de områden som enligt 4 kap miljöbalken i sin helhet är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturmiljövärden som finns i områdena. l dessa områden ska turismen och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön.