Stora Slågarp kyrka
Kyrkan tillkom på 1100-talet och har till stor del medeltidskaraktären bevarad. Gråsten och tegel förekommer i de vitputsade murarna. Endast det spetsiga tornet som byggdes 1883 och den västligaste delen av långhuset är nyare. Tornet ersatte en klockstapel.
Triumfbågen har ett särpräglat fundament. Den vilar på två egendomligt huggna stenblock. Vid triumfbågens sidor finns fördjupningar, det är de gamla sidoaltarnischerna som finns kvar.
I det inre har kyrkan korsvalv, som i koret visat sig vara smyckade med kalkmålningar av 1500-talskaraktär under vilka en äldre, enkel dekoration med buskliknande ornament vid bågarnas skärningspunkter kunnat spåras. Denna senare utsmyckning anses vara från omkring 1450. Målningarna har restaurerats av konservator Hans Erlandsson.
Här finns en sandstensdopfunt från 1100-talet. Dopfatet av mässing med en vapenörn i bottenrelief är ett tidigt 1600-talsarbete. Predikstolen, i form av en snäcka, är från 1776 och var tidigare placerad i Lilla Slågarps kyrka. Den vackra nattvardskalken av förgyllt silver är rikt graverad med bl.a. ett Kristusansikte bär årtalet 1578 och är renoverad på 1700-talet.
Varför de båda Slågarpsbyarna har varsin kyrka har många undrat över. Det är endast 700 meter mellan dem. Den gamla sägnen berättar om två systrar som blev osams och byggde varsin kyrka.
