Hammarlövs kyrka

Hammarlövs kyrkas mäktiga rundtorn reser sig över byn. Tornet hör till de äldsta på Söderslätt och är det enda runda. Tornet byggdes i försvarssyfte för att skydda mot de krigiska vendernas härjningar vid Skånes sydkust.

Så här skrev kyrkoherden Lars Hellman 1729:

Hammarlöf hafwer i fordna tider waret en offerkyrka, för den orsaken at det för de sjöfarande hafwa sin rättelse af det för prydnad uppbyggda runda tornet, som också för den skull på sjökorten utsatt finnes.

A U Bååth sjunger: Och trappgavelskyrkan står där så vit, mitt över fälten skiner den hit, om sin barndoms kyrka.

Kyrkan byggdes tidigt, under senare hälften av 1100-talet, troligen av Mårten Stenmästare. På den tiden restes byggnaderna ännu av trä, s.k. stavkyrkor. Ingen av dessa, enligt en samtida reseskildring av Adam av Bremen, omkring 300 kyrkor i provinsen är dock bevarad, men 1939 upptäcktes i Hammarlöv några fragment från träbyggnaden.

Under den romanska byggnadsperioden i slutet av 1100- och början av 1200-talet restes en ny kyrka i Hammarlöv. Denna byggdes av tuktad gråsten och sandsten.

Korvalvets dekorationer är från 1400-talet och triumfbågens pryds av två lejonfigurer.

Kyrkans altaruppsats, i barockstil, är snidad i ek av bildhuggare Johannes Andreae år 1700. Den har senare målats över och dess corpustavla har bytts ut.

Dopfunten från 1100-talet är gjord av Oxiemästaren.

Predikstolen är från slutet av 1500-talet. På den gamla drängaläktaren i den södra korsarmen finns s.k. dygdemålningar.

Kyrkan har byggts till flera gånger, senast 1800 och 1862.