Frågor och svar om god man

En god man är en person som i första hand ska hjälpa en huvudman med hens ekonomi och i rättsliga frågor. Huvudman kallas en person som har god man. En god man ska också arbeta för huvudmannens bästa i olika sammanhang samt se till så att huvudmannen får den vård och tillsyn som behövs. Uppdraget som god man är ett ideellt och personligt uppdrag, men den gode mannen har rätt till ett visst arvode. Huvudregeln är att huvudmannen själv betalar den gode mannens arvode.

Exempel på vad en god man har i uppdrag att göra:

• Betala räkningar,
• upprätta en budget,
• sköta bankärenden,
• ordna med skuldsanering,
• bevaka huvudmannens rätt eller företräda huvudmannen i kontakt med myndigheter,
• bevaka huvudmannens rätt eller företräda huvudmannen i kontakt med företag,
• vid behov företräda huvudmannen vid försäljning eller köp av fastighet eller bostadsrätt,
• bevaka huvudmannens rätt i frågor om arv,
• se till att myndighetsbeslut överklagas,
• deklarera,
• se till att huvudmannen får den vård och omsorg hen har rätt till,
• träffa huvudmannen en till två gånger i månaden,
• för att kunna ge information och se till att huvudmannen har allt hen behöver.

En god man kan inte utses åt en huvudman mot hens vilja. Förvaltarskap däremot, är en tvångsåtgärd. En god mans ansvar och befogenheter skiljer sig också lite åt från en förvaltares. Förvaltaren övertar huvudmannens rätt att sluta avtal för huvudmannen. Förvaltaren får också ensam rätt att förfoga över huvudmannens tillgångar.

För att förvaltarskap ska vara aktuellt krävs att huvudmannen är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, alltså att huvudmannen riskerar att ingå skadliga avtal eller på annat sätt skuldsätter sig över sin betalningsförmåga. Denna bedömning måste göras av en legitimerad läkare.

Om förvaltarskap anordnas måste överförmyndarsektionen årligen ompröva förvaltarskapet. Detta görs genom att förvaltaren redogör för varför förvaltarskapet ska fortsätta eller upphöra och genom att överförmyndarsektionen går igenom ärendet. Om det behövs samlar överförmyndarsektionen också in annat underlag i frågan, exempelvis genom att kontakta en läkare för en ny bedömning.

Om godmanskap eller förvaltarskap inte längre behövs, ska överförmyndarsektionen ansöka om upphörande i tingsrätten. En sådan ansökan kan också göras av gode mannen/förvaltaren, huvudmannen eller huvudmannens närmaste anhöriga.

För att ett förvaltarskap ska upphöra krävs att en läkare intygar att huvudmannen inte längre är ur stånd att vårda sig eller sin egendom.

Man kan få en god man om man på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande inte själv kan bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person. Det innebär framförallt bevaka rätt i kontakt med myndigheter, ta hand om ekonomin och se till att man får den hjälp och det stöd av samhället som man har rätt till.

Behovet av hjälp ska alltså bero på att man har en funktionsnedsättning som på något sätt försämrar ens förmåga att tillvara ta sin rätt i ekonomiska och rättsliga sammanhang. Godmanskap är helt frivilligt och så länge huvudmannen förstår vad godmanskap innebär måste hen samtycka till att godmanskap anordnas.

För att man ska få en god man behöver någon kunna intyga att man behöver stöd av en god man. Det kan till exempel kurator, socialsekreterare, biståndshandläggare eller behörig personal på boende göra. Det krävs också ett läkarintyg som visar att behovet av hjälp beror på sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande.

För att få god man krävs att man är myndig. När man fyller 18 år blir man myndig oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. När man blir myndig kan ens föräldrar inte företräda en i juridisk mening.

Enligt föräldrabalken kan man få en god man som ska hjälpa en att bevaka och ta tillvara sina rättigheter och intressen i samhället, om det behövs. Eftersom godmanskap är en ingripande åtgärd, ska det inte gå att få hjälpen på annat sätt. Ett annat sätt kan till exempel vara en boendestödjare eller att en annan person hjälper med stöd av en fullmakt. För att en fullmakt ska vara aktuell krävs att fullmaktsgivaren (den som behöver hjälp) förstår och kan övervaka att fullmaktstagaren (den som hjälper) sköter sitt åtagande.

Det finns också möjlighet att säkra att man får hjälp av annan i framtiden, genom att upprätta en framtidsfullmakt. Framtidsfullmakten fungerar som en vanlig fullmakt, men träder i kraft den dag man inte längre kan ta tillvara sina intressen.

Det finns i vissa fall också möjlighet att få hjälp av en anhörig med stöd av anhörigbehörigheten som finns i 17 kapitlet föräldrabalken. Det krävs då att det är uppenbart att man på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande inte längre har förmåga att ha hand om sina ekonomiska angelägenheter.

Anhörigbehörigheten gäller bara om tillståndet uppstått efter att man har fyllt 18 år. Det är den anhörige som ska bedöma om anhörigbehörigheten gäller, alltså om den som behöver hjälp uppenbart inte klarar att sköta det själv längre. Anhörigbehörigheten gäller i tur och ordning för make eller sambo, barn, barnbarn, föräldrar, syskon, och till sist syskonbarn.

Den som bor i Trelleborgs, Svedala och Skurups kommun och behöver hjälp av en god man har rätt att ansöka om detta hos Ystad tingsrätt. Även närmaste anhöriga har rätt att ansöka om en god man. Om man har önskemål om att en särskild person utses till god man kan man uppge det i ansökan.

Det är tingsrätten som sedan fattar beslut om man ska få en god man. Det är även tingsrätten som fattar beslut om det är aktuellt att ett godmanskap ska upphöra. Överförmyndarsektionen har rätt att yttra sig över ansökan om godmanskap och frågan om vem som ska bli god man.

Ansökningsblanketter för att ansöka om god man finns i vår självbetjäning.

Överförmyndarsektionen har ansvaret att bedöma om en person är lämplig att bli god man. Det är också överförmyndarsektionen som kontrollerar att uppdraget som god man sköts på rätt sätt. Om överförmyndarsektionen bedömer att den gode mannen inte sköter sitt uppdrag kan överförmyndarsektionen fatta beslut om att en person inte längre ska vara god man.

För att vara aktuell för ett uppdrag som god man ställs det krav på att man är erfaren, rättrådig och i övrigt lämplig. Detta kontrollerar överförmyndarsektionen genom utdrag från Kronofogden, polisens belastningsregister, socialtjänstens register och genom att hålla en kort intervju. Överförmyndarsektionen har också ansvaret för att gode män har den utbildning som krävs för att utföra uppdraget. Detta görs genom att överförmyndarsektionen årligen håller utbildningar på två olika nivåer (grundläggande och fördjupad).

De som arbetar inom socialtjänsten eller sjukvården är inte behöriga att ansöka om god man i tingsrätten. Däremot är socialtjänsten och sjukvården skyldiga att anmäla till överförmyndarsektionen om de anser att en person behöver en god man. Om överförmyndarsektionen anser att det finns ett behov ansöker överförmyndarsektionen i tingsrätten om att personen ska få god man.

Vem som helst får kontakta överförmyndarsektionen om de anser att en person behöver god man och i så fall måste överförmyndarsektionen utreda det.

En stor del av det en person behöver hjälp med är sådana saker som samhället ska hjälpa till med, exempelvis har socialtjänsten ett sådant uppdrag. En god man är inte en del av samhällets stöd i den bemärkelsen, eftersom det är ett ideellt, personligt uppdrag som den gode mannen fått av tingsrätten.

Det finns begränsningar för vad en god man faktiskt får göra, men också saker som inte ingår i uppdraget som god man. Den gode mannen får göra saker som inte ingår i uppdraget, men detta har den gode mannen ingen rätt att få arvode för. Vissa saker får gode mannen göra, men det kräver överförmyndarsektionens samtycke. Allt som är utanför den dagliga hushållningen behöver den gode mannen ha samtycke från huvudmannen för att göra.

• Den gode mannen får inte ge bort huvudmannens egendom, om det inte rör sig om personliga presenter av mindre värde.
• Den gode mannen får inte blanda ihop sina egna pengar med huvudmannens pengar, eller blanda ihop olika huvudmäns pengar med varandra.
• Den gode mannen får inte ingå avtal med huvudmannen. Detta innebär till exempel att den gode mannen inte får låna pengar av sin huvudman eller mot betalning utföra andra sysslor som huvudmannen behöver hjälp med – till exempel trädgårdsskötsel, flytthjälp eller städhjälp.
• Den gode mannen får inte för huvudmannens räkning avstå arv. Den gode mannen får inte godkänna testamente i samband med bouppteckning.
• Den gode mannen får inte besluta i frågor om äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglat personlig karaktär.
• Den gode mannen får inte besluta i frågor om vård.
• Den gode mannen får inte bestämma vad som ska köpas eller inte köpas. Den som har god man styr efter förmåga över sina pengar och fattar själv beslut. Om en huvudman inte har beslutsförmåga tar gode mannen över istället. Förmågan att fatta beslut ska bedömas av en läkare.

• Sätta huvudmannen i skuld (låna pengar, köpa saker på avbetalning).
• Köpa eller sälja fastighet eller bostadsrätt, placera i aktier eller kapitalförsäkringar.
• I huvudmannens namn driva en rörelse som medför bokföringsskyldighet.
• Godkänna arvskiften för huvudmannens räkning.
• Ingå avtal om sammanlevnad i oskiftat dödsbo.

Den gode mannen har inte i uppdrag att hjälpa huvudmannen med allting, men han eller hon ska se till att huvudmannen får den hjälp av samhället han eller hon har rätt till. Sådana saker som samhället ska hjälpa till med, och inte den gode mannen, kan exempelvis vara:

• Att handla, mata, städa, putsa fönster eller liknande uppgifter.
• Sådant som ingår i den professionella vårdens insatser.
• Sådant som ingår i socialtjänstens insatser, exempelvis sådant som huvudmannen ska få hjälp av kontaktperson eller ledsagare.
• Sådant som ingår i hemtjänstens uppgifter.
• Sådant som ingår i färdtjänstens uppgifter.
• Att följa med på läkarbesök eller liknande. Gode mannen kan dock behöva se till att läkarbesök bokas att och färdtjänst till och från läkarbesöket fungerar som den ska.

Om den gode mannen ändå gör något av ovanstående ligger det utanför uppdraget. Man kan då tänka sig att den gode mannen istället agerar som medmänniska, och därför har inte den gode mannen rätt till arvode för denna typ av insatser/uppgifter.