Här flyttar undervisningen in i skolköket

Ger yrkesmässigt perspektiv

Idén att integrera hemkunskapen med skolköket kommer från rektor Mohammad Fakhro. Teoretiskt är det ett samarbete mellan områdets kökschef och en lärare som ansvarar för att säkerställa att undervisningen är i linje med läroplanens mål och att eleverna får en fullständig och välfungerande utbildning.

– Upplägget gör att eleverna inte bara får lära sig de grundläggande principerna för matlagning och näringslära, utan också får möjlighet att utforska ämnet ur en yrkesmässig synvinkel, säger Mohammad Fakhro.

Det finns flera fördelar med att låta en kökschef bedriva hemkunskapsundervisningen, inklusive att eleverna får tillgång till expertkunskaper och erfarenheter från branschen, vilket kan inspirera och motivera dem i sin inlärning. Dessutom ger det eleverna en unik möjlighet att utforska olika aspekter av matlagning och kost i en praktisk miljö.

Större förståelse för måltidsupplevelsen

För kökschef Liana Yuzbasheva var tanken på att bjuda in elever i köket inte något nytt. På skolan får yngre elever med jämna mellanrum testa att vara småkockar och Liana Yuzbasheva ser många fördelar med att låta barnen vara med på riktigt.

– De lär sig samma saker som de gjort på en vanlig hemkunskapslektion, men de får ta ett större ansvar eftersom detta faktiskt är på riktigt. När eleverna varit med och lagat får de en helt annan förståelse för mat och måltidsupplevelsen. Maträtter som de kanske inte vågat testa innan, gillar de nu, säger hon.

Liana Yuzbasheva och hennes kollegor i köket märker också att nyfikenheten och modet att testa något nytt smittar av sig på barnen från Klagstorps förskola som delar matsal med skolan.  

– Ja, när de små får veta att det är vi som lagat vill de också smaka, säger Malva Holm som går i sexan. 

Hon och klasskompisarna beskriver undervisningen i köket som ”jätterolig, men ibland stressigt och trångt”. De konstaterar att de lärt sig mycket nytt och fått en större förståelse, både för matlagning och arbetsvillkoren i köket. 

– Förr klagade vi ofta på maten när vi hade klassråd, men nu förstår vi mer. Nu vet vi ju hur maten görs, säger Amani Ahmed.

Ska införas på fler skolor

Medan eleverna lagar mellanmål och lunch smyger Liana Yuzbasheva automatiskt in kunskap om hållbarhet och tips för att minska svinnet. Hon deltar i ett regionalt projekt i syfte att ta tillvara restflöden och håller just nu på att utveckla recept på färskost tillverkad av överblivna mejerier. 

Mohammad Fakhro ser hur man lyckats skapa meningsfulla lärandemöjligheter genom att utnyttja skolresurser utanför klassrummet. Han menar att upplägget kräver tät kommunikation för att säkerställa att undervisningen är integrerad och effektiv. 

– När det gäller betygssättning finns det ett samarbete mellan en behörig lärare och kökschefen. Tillsammans gör de bedömningen av elevernas prestationer, utifrån lämpliga bedömningskriterier, säger han. 

Från och med nästa läsår kommer samma upplägg att införas på Smygeskolan. Förhoppningsvis blir det lika uppskattat där som på Klagstorps skola. Eller som Amani Ahmed uttrycker det: 

– Jag skulle vilja ha hemkunskap hela tiden!