Kommunallagen och annan lagstiftning

All offentlig makt i Sverige utgår från folket vilket framkommer av Regeringsformens inledande paragraf. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. I Sverige har vi ett representativt och parlamentariskt statsskick och kommunalt självstyre. Den offentliga makten utövas under lagarna.

Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling och verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället. Det allmänna ska motverka diskriminering.

Att all offentlig makt utgår från folket är ett fundament för demokratibegreppet. Den kommunala självstyrelsen är en princip som är fastlagd i regeringsformen och i kommunallagen.

Lagar stiftas av riksdagen och förordningar beslutas av regeringen. Myndigheter och kommuner kan i vissa fall besluta föreskrifter.

Här hittar du regeringsformen i sin helhet

Kommunen måste följa de ramar som riksdag och regering bestämt, men utöver det ger den kommunala självstyrelsen kommunen rätt att fatta självständiga beslut och ta ut den skatt och de avgifter av invånarna som behövs för att kunna sköta kommunens uppgifter.

Principen om den kommunala självstyrelsen kan generellt sägas innebära att kommunen har en ”fri sektor” inom sådana områden som inte är obligatoriska enligt lag. Inom dessa områden kan kommunen ombesörja sina egna angelägenheter. Här finns utrymme och rätt för kommunala initiativ.  Den kommunala självstyrelsen innebär att medborgarna har nära till besluten, kan känna delaktighet, påverka och ta ansvar. Kommunens självstyrelse innebär att kommunen tar hand om angelägenheter som är av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar.

Den kommunala självstyrelsen är dock inte obegränsad. De åtaganden som en kommun gör får inte stå i missförhållande till den förväntade nyttan. Kommunen ska behandla sina medlemmar lika (likställighetsprincipen). Kommunen får inte ta hand om angelägenheter som tillkommer staten, annan kommun, en annan region eller någon annan.

I kommunallagen finns bestämmelser om organisation och verksamhetsformer, förtroendevalda, fullmäktige, nämnder, anställda, delaktighet och insyn med mera.

Mer information om kommunallagen 

Offentlighetsprincipen finns fastslagen i tryckfrihetsförordningen och ger var och en rätt att ta del av allmänna handlingar, utan att tala om vad hen heter eller vad handlingarna ska användas till. Det är inte bara papper som är handlingar utan även alla elektroniska upptagningar.

Kommunens samtliga nämnder, förvaltningar och bolag är skyldiga att tillämpa offentlighetsprincipen. Varje nämnd är i detta hänseende sin egen myndighet. Ett kommunalt bolag är att jämställa med myndighet om kommunen utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över bolaget.

Handlingsoffentligheten gäller bara allmänna handlingar. En handling är allmän om den förvaras hos kommunen och är att anse som inkommen till eller upprättad av kommunen.

Ibland kommer det material direkt hem till dig som förtroendevald och det kan då uppstå funderingar kring om det är en allmän handling eller inte. Om det är tydligt att informationen i handlingen rör dig som förtroendevald i din roll som företrädare för ett parti eller funktion i partiet är det inte en allmän handling. Rör det ett pågående ärende eller ett ärende som är på väg till nämnden är det en allmän handling.

Om du är osäker på om det är allmän handling eller inte kan du kontakta nämndsekreteraren eller din förvaltning för att få råd. Anser du att det material du som förtroendevald har fått hem är en allmän handling så ska du skicka handlingen till nämndens kansli.

Läs mer i kommunens riktlinjer om allmänna handlingar (länk?)

Allmänna handlingar kan antingen vara offentliga eller sekretessbelagda. Allmänna handlingar är offentliga om det inte finns en sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som gör att handlingen är sekretessbelagd. Innehållet i en handling som begärs ut ska alltid prövas i förhållande till OSL.

Exempel på sekretessbelagda handlingar är de som innehåller uppgifter om en enskild persons hälsoläge, ekonomi och andra liknande uppgifter som skulle kunna vara till skada för den enskilde om de kom till allmänhetens kännedom. Pågående upphandlingar är också sekretessbelagda.

Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om hur förvaltningsmyndigheter (nämnder och förvaltningar) ska handlägga ärenden. Om någon annan lag eller förordning innehåller bestämmelser som avviker från förvaltningslagen så gäller de bestämmelserna. Lagen innehåller också regler om överklagande.

Förvaltningsmyndigheterna ska agera opartiskt och korrekt i juridisk mening. Kravet gäller både ärendehandläggning, faktiskt handlande och ren service.

Beskeden till den enskilde ska vara enkla och entydiga för att denne ska kunna ta till vara sin rätt. Förvaltningslagens främsta syfte är att garantera individers rättssäkerhet i kontakt med myndigheter. Det innebär att myndigheten ska vara snabb med handläggningen av ett ärende och ge en god service.

Det finns en mängd lagar och förordningar som styr verksamheten i en kommun. Några exempel är plan-och bygglagen, skollagen, socialtjänstlagen, miljöbalken och lag om allmänna vattentjänster.

Kommunallagen ger den som är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom i kommunen eller ska betala kommunalskatt i kommunen, rätt att överklaga ett kommunalt beslut till förvaltningsrätten. Som exempel gäller detta beslut av kommunfullmäktige. Den som överklagar behöver inte beröras av beslutet.

Kommunallagens grunder för ett eventuellt upphävande av ett beslut är:

• beslutet har inte kommit till på lagligt sätt,
• beslutet rör något som inte är en kommunal angelägenhet,
• det organ som fattat beslutet har inte haft rätt att göra det,
• beslutet annars strider mot lag eller annan författning.

Beslutet kan bara angripas på de grunder som kommunallagen anger och det är viktigt att notera att förvaltningsrätten inte bedömer om beslutet är lämpligt eller skäligt. Om förvaltningsrätten bifaller överklagandet, kan den bara upphäva beslutet, inte ersätta det med ett nytt beslut.

Överklagandetiden är 3 veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att protokollet över beslutet justerats.

Ett beslut i ett individuellt ärende, till exempel ett beslut om att inte ge ut ekonomiskt bistånd, kan överklagas enligt förvaltningslagen. Rätten att överklaga är begränsad till den som berörs av beslutet och både laglighet och lämplighet prövas.

Vid ett bifall till överklagandet kan den överprövande instansen även fatta ett nytt beslut, inte bara upphäva det tidigare beslutet.

Överklagandetiden för förvaltningsbesvär är tre veckor från det att den som berörs av beslutet fick del av det.