Det hittills äldsta kända dokumentet i Trelleborgs kommuns arkiv är en avskrift från år 1674 av en kunglig resolution över Trelleborg. Avskriften från 1674 har tidigare inte varit förtecknad någonstans, så fram till i år (2023) har dokumentet legat oupptäckt i Trelleborgs kommunarkiv.
Det var kommunarkivarie Tova Halldén som gjorde den spännande upptäckten när hon sökte efter handlingar om Trelleborgs stadsprivilegier i kommunarkivet. Avskriften från 1674 låg tillsammans med en samling handlingar som behandlar processen med stadsprivilegier på 1800-talet. Den ursprungliga resolutionen ska ha undertecknats av drottning Hedvig Eleonora och statsledningen redan 1664, men det är fortfarande okänt var det dokumentet finns.
Enligt en lag från 1902 om leveransplikt av äldre material från kommunala arkiv till Riksarkivet tillhör avskriften Riksarkivet, och dokumentet kommer därför att arkiveras hos Riksarkivet i Lund.
På 1600-talet sågs Trelleborgs framgångar med sillfiske och handel inte med blida ögon av den konkurrerande staden Malmö. Malmö klagade hos den danske kungen Christian som 1619 drog in Trelleborgs stadsrättigheter. Nu fick köpmännen och hantverkarna inte längre utöva sina yrken i Trelleborg, vilket var ett dråpslag mot orten.
Men trelleborgarna gav sig inte och hoppet om att återfå stadsrättigheterna tändes 1658 när Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde. Avskriften är således ett värdefullt bevis på att Trelleborg hade en så stark strävan att åter få bli stad, så att frågan riktades till självaste statsledningen.
Drottning Hedvig Eleonora och statsledningen avslog dock trelleborgarnas ansökan 1664, vilket den nyupptäckta avskriften visar. Inte förrän 1867 fick Trelleborg tillbaka sina stadsrättigheter.
Dokumentet utgör ett kulturarv enligt arkivlagen; det är ett bevis på Trelleborgs ihärdighet och iver att försöka få tillbaka sina stadsprivilegier genom århundranden. Det bidrar också med en pusselbit till historien om den svenska stormaktstiden, som sällan skildras i Trelleborgs lokalhistoria.
