Avskrift av kunglig resolution från 1674 – Trelleborgs äldsta dokument
Det hittills äldsta kända dokumentet i Trelleborgs kommuns arkiv är en avskrift från år 1674 av en kunglig resolution över Trelleborg. Avskriften från 1674 har tidigare inte varit förtecknad någonstans, så fram till år 2023 låg dokumentet oupptäckt i Trelleborgs kommunarkiv.
Det var kommunarkivarie Tova Halldén som gjorde den spännande upptäckten när hon sökte efter handlingar om Trelleborgs stadsprivilegier i kommunarkivet. Avskriften från 1674 låg tillsammans med en samling handlingar som behandlar processen med stadsprivilegier på 1800-talet. Den ursprungliga resolutionen ska ha undertecknats av drottning Hedvig Eleonora och statsledningen redan 1664, men det är fortfarande okänt var det dokumentet finns.
Enligt en lag från 1902 om leveransplikt av äldre material från kommunala arkiv till Riksarkivet tillhör avskriften Riksarkivet, och dokumentet kommer därför att arkiveras hos Riksarkivet i Lund.
Vad gör avskriften från 1674 så intressant?
På 1600-talet sågs Trelleborgs framgångar med sillfiske och handel inte med blida ögon av den konkurrerande staden Malmö. Malmö klagade hos den danske kungen Christian som 1619 drog in Trelleborgs stadsrättigheter. Nu fick köpmännen och hantverkarna inte längre utöva sina yrken i Trelleborg, vilket var ett dråpslag mot orten.
Men trelleborgarna gav sig inte och hoppet om att återfå stadsrättigheterna tändes 1658 när Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde. Avskriften är således ett värdefullt bevis på att Trelleborg hade en så stark strävan att åter få bli stad, så att frågan riktades till självaste statsledningen.
Drottning Hedvig Eleonora och statsledningen avslog dock trelleborgarnas ansökan 1664, vilket den nyupptäckta avskriften visar. Inte förrän 1867 fick Trelleborg tillbaka sina stadsrättigheter.
Vad innebär fyndet för Trelleborgs historia?
Dokumentet utgör ett kulturarv enligt arkivlagen; det är ett bevis på Trelleborgs ihärdighet och iver att försöka få tillbaka sina stadsprivilegier genom århundranden. Det bidrar också med en pusselbit till historien om den svenska stormaktstiden, som sällan skildras i Trelleborgs lokalhistoria.
Transkribering av brevet
Transkriberingen av brevets innehåll kommer från boken Trelleborg i forn tid och ny tid av Karl Enghoff 1917.
”K. M:ts nådiga resolution och förklaring öfver Trelleborgs alltigenom dess deputerade underdånigst anbragta desiderier:
Såsom utskickade underdånigst hafva tillkännagifvit, huru såsom Trelleborgs innevånare hafva icke allenast uti nästförledna ofridstid utstått allehanda besvär med försträckningar, inkvartering så ock bryggning och bakande som ock efter kungl. kommissariernas förordning uti Malmö 1662 varit kontribution, servishållning samt accis och portetullen underkastade, utan ock därförutom såsom bönder måst gifva landgille, terminsskatt o.d., Underdånigst bedjande att antingen få blifva med uppstadsprivilegier benificerade eller ock ifrån köpstadsbesvär och tunga förskonade, och allenast blifva vid landtmannautlagor och besvär, längre att utstå; Alltså och ehuruväl k. m:t intet obenägen finnas skulle, dess trogna undersåtar uti Trelleborg med köpstadsprivilegier att förse, likväl och emedan Malmö stad därigenom märkeligen till dess näring och handtering skall prejudiceras, hvarföre hafver k.m:t dem uti deras ansökan om köpstadsprivilegier
för denna gången intet kunnat villfara. Men vill härmed nådigst dem ifrån alla slika besvär och tunga, som städerna vidkomma, samt tull och accis hafva befriat så att de allena landtmannaafgift som andra bönder af deras hemman utgifva måge och skola, till vidare k.m:ts nådiga förordning”
