Gå till innehåll Gå till sidomeny

Fler språk

Please bear in mind, since the Google Translate is an automatically generated translation, we do not take any responsibility for errors in the text.

Maglarps sandtag

Maglarps sandtag har varit föremål för täktverksamhet under lång tid, åtminstone sedan 1920-talet. Mikroklimatet, sanden, örterna, salixen och solinstrålningen på omgivande vallar, speciellt de riktade åt söder, skapar specifika och mycket goda förutsättningar för att till exempel solitära bin, andra steklar och skalbaggar ska trivas i området.

Vi behöver ditt godkännande för att ta dig vidare

Den här delen av hemsidan visar innehåll från YouTube. Genom att fortsätta godkänner du GDPR och Sekretesspolicyn.

Flera sandlevande örter och insekter är beroende av att vegetationstäcket ”störs” så att sandblottor uppstår för att inte de bredbladiga och kvävegynnade gräsen ska ta över. I mitten av täkten har det etablerats en busk- och trädvegetation, av framför allt salix, som ger ett gott skydd för fågel och vilt. Sandtaget innehåller en av Skånes största kolonier av backsvalor.

Kolonin är över 50 år gammal. Under vissa år på 60-talet observerades uppemot 1 200 bohål i rasbranterna. Den lilla dammen, i det sydöstra hörnet av täkten, hyser i litet antal mindre vattensalamander, vanlig padda och åkergroda.

De årligen i rasbranterna häckande backsvalorna och deras miljö ska säkras, skyddas och förbättras i naturreservatet. I samband med inventeringar i sandgropen har mycket sällsynta arter av solitära bin och andra insekter påträffats. Bland annat har man funnit nordvästra Europas enda kända population av flodsandbi i Maglarps sandtag. Speciella föreskrifter som gynnar bina ingår också i naturreservatet

Medel från Lokala naturvårdssatsningen NIP/LONA för att ombilda Maglarps sandtag till naturreservat beviljades 2005 av länsstyrelsen. Reservatet bildades av Trelleborgs kommun 2010.

Storlek: 8 ha

Bildat: 2010

Förvaltare: Trelleborgs kommun

Publicerad: Uppdaterad: