För andra året arrangerades EU Days i Lund häromdagen. Under ledning av moderator Carin Daal höll Trelleborgs kommun i ett uppskattat och välbesökt seminarium om stadsutveckling och vätgas som framtida hållbar energikälla. I panelen deltog representanter för både kommunen, forskningen och EU.
Trelleborgs största stadsutvecklingsprojekt någonsin, Kuststad 2025, presenterades av processledaren Charlotte Lindström. Projektet innebär stora satsningar på boende, logistik, infrastruktur och näringsliv. Dessutom ger det trelleborgarna en efterlängtad tillgång till havet, mitt i centrum, när hamnverksamheten flyttar österut.
– Kuststad 2025 kommer att innebära ett rejält lyft för Trelleborg. Både invånare och näringsliv kommer att ha nytta och glädje av att staden förvandlas från hamnstad till kuststad, menar Charlotte Lindström.
Fredrik Geijer, före detta kommundirektör och numera senior rådgivare, berättade om Trelleborgs kommuns ambition och satsning på hållbar stadsutveckling, vätgas och utveckling av hamnen.
– Ambitionen är att Trelleborg ska vara en attraktiv plats för både arbete och boende, men också en viktig knutpunkt för innovation och teknologi i framkant, menade Fredrik Geijer.
Fredrik Geijer påpekar att framgången i projekten påverkas dels av politisk beslutsamhet, dels av rörelser i omvärlden, exempelvis den europeiska ekonomin.
Aldrig har väl frågan om framtidens energi varit mer aktuell. Trelleborg är en av en knapp handfull svenska kommuner som kommit relativt långt i sin satsning på vätgas som framtida hållbar energikälla. Maria Malm Skarin från Trelleborg Energi berättade om kommunens vätgasprojekt, en satsning som redan rönt internationell uppmärksamhet.
– Detta är en långsiktig satsning, men redan till sommaren nästa år räknar vi med att öppna en första vätgastankstation, säger Maria Malm Skarin.
Det långsiktiga målet är produktion av miljövänlig vätgas. Fördelen är att vätgasen går att lagra, vilket kan bidra till att jämna ut glappet mellan tillgång och efterfrågan och därmed också en utjämning av elpriset. När tillgången på el är god, som när det blåser mycket, kan man med överskottselen spjälka vatten till vätgas i en så kallad elektrolysör. När det sedan är större elbehov kan vätgasen omvandlas tillbaka till vatten och el, via en bränslecell.
– När vätgas bildas får man värme som en restprodukt som kan användas i fjärrvärmesystemet, berättar Maria Malm Skarin.
Axel Nordin Fürdös forskar om vätgas vid RISE, svenska forskningsinstitutet. Han berättade bland annat om hur vätgas kan påverka klimatet positivt på sikt och vilka olika sektorer och branscher som primärt kommer att ha nytta av vätgas som energibärare.
– Det Trelleborg gör nu är viktigt för att driva utvecklingen framåt, säger Axel Nordin Fürdös.
Han tror att tillverkningsindustrin är en av de branscher som först kommer att nyttja vätgas som energibärare för en mer hållbar produktion.
– Det är inte ett ”antingen eller” när det gäller hållbar energi. Vätgas är ett viktigt och intressant alternativ, men det utesluter inte andra hållbara energibärare. Det är en av flera olika lösningar, menar Axel Nordin Fürdös.
Via länk deltog Pierre Shellekens från DG Energi vid EU Kommissionen i panelen. Han gav ett EU-perspektiv på behovet av nya energikällor, där vätgas är ett starkt alternativ. Två primära mål för EU:s energipolitik är ett bättre klimat och att bli självförsörjande på energi.
– Vätgas kan vara en viktig pusselbit i arbetet med att göra Europa utsläppsfritt, sade Pierre Shellekens.
I nuläget ligger ett lagförslag hos EU’s ministerråd som innebär att vätgas ska få samma tillgång till ledningsnätet i Europa som alla andra energislag. Sverige ligger sammantaget efter andra europeiska länder när det gäller satsningar på vätgas. Men flera städer har nu satt fart på utvecklingsarbetet.
– Det är som om proppen har gått ur, fler och fler städer och länder i Europa ser möjligheterna med vätgas som hållbar energikälla, säger Pierre Shellekens.
Han gratulerade Trelleborg till vätgassatsningen och menade att vätgas kan komma att göra europeiska företag mer konkurrenskraftiga i framtiden.