Krisen skyndade på omställningen av digital undervisning

Publicerad:

Det sägs att ur allt ont kommer det något gott och sällan har det varit mer aktuellt att fokusera på det positiva än just nu. Rektor Andrea Roos på Fågelbäcksskolan valde att se det stundande hotet i vitögat och skyndade på digitaliseringsprocessen för att inga elever skulle riskera att stå utan undervisning vid en eventuell stängning av grundskolorna.

Andrea Roos intervjuas via videosamtal.
Foto: Niclas Ingvarsson Licens: Creative Commons Erkännande Dela lika Andrea Roos intervjuas via videosamtal.

-Redan för flera år sedan, när vi under en period behövde hantera en situation med stor personalomsättning och många obehöriga lärare, påbörjades arbetet med att digitalisera skolundervisningen. Det var ett sätt att säkerställa kvalitén på arbetet och öka kontinuiteten för eleverna, säger Andrea Roos.

Tack var det tidigare behovet av digitaliserad undervisning var många tekniska problem som man haft i början redan avhjälpta.

-Redan under förra terminen hade vi så smått börjat titta på olika metoder och kommunikationsplattformar för att hantera de elever som av någon orsak hade ett behov av att undervisas på distans.

Hur kom ni igång så snabbt?
-Så fort vi fick reda på att det kunde bli tal om att stänga grundskolorna såg jag till att mina möten med lärarna gick genom vår digitala kommunikationsplattform. Då fick vi möjlighet att tillsammans testa, göra fel att och prova oss fram till det bästa sättet att kommunicera digitalt. Vi har även haft god hjälp av att nätverka på sociala medier. Jag skapade snabbt en arbetsyta där vi kunde lägga in tips och det fanns även forum på Facebook där det i jämn ström trillade in tips från lärare i hela Sverige. Det finns en oerhörd styrka i lärarkåren, det har jag sett både på min egen skola men också i hela landet.

Från idé till handling

-Vi samlade personalen och kom överens om att ställa in alla andra möten och annan planerad verksamhet och växla om till att fokusera på den digitala skolundervisningen. Vi skulle försöka utgå från de rutiner vi redan hade byggt upp, oavsett om det handlade om frånvaro eller något annat. Vi hade redan en upparbetad lektionsstruktur för att säkerställa att de elever som var i behov av extra anpassning skulle kunna få det utan att vi överbelastade lärarna. Det vill säga, göra undervisningen så tillgänglig som möjligt med minsta möjliga ansträngning. Då lägger vi energin och kraften där den ska vara, i mötet med eleverna.

Vad var framgångsfaktorn?
-Vi är en liten enhet och har inte så mycket personal, vilket jag tror har bidragit till att vi varit snabba med att ställa om. Det kan också bero på att vi är en renodlad högstadieskola, vilket innebär att alla våra elever redan har en dator.

Positiva reaktioner

-Vi har bara fått positiva reaktioner från föräldrar som tycker att det är fantastiskt att vi faktiskt tillhandahåller undervisning av den kvalité som vi gör för de elever som är hemma. Vi har många elever som stannat hemma med lättare symtom, allt enligt riktlinjerna. Det är vår skyldighet att se till att de ändå kan utföra sitt skolarbete. Det är ju naturligtvis en tung belastning för pedagogerna. Vi tvingas tänka mycket nytt, hjärnan går på högvarv, men å andra sidan sover vi gott om nätterna.

Hur kommer synen på rätten till utbildning att förändras?
-Redan nu ser vi lagändringar som möjliggör att fjärr/distansundervisning blir en del av vår skolvardag. Denna snabba omställning som skolsverige tvingats till kommer garanterat att sätta spår för framtiden och min förhoppning är att det är av godo både vad gäller digital kompetens, undervisningens kvalitet och framtida lärarförsörjning.

Etiketter

Hjälpte informationen på den här sidan dig?

Tack för din hjälp!