Bilda förening

Många gånger handlar önskan att bilda en förening om att man är ett antal personer som tillsammans vill utöva sitt gemensamma intresse.

Innan man bildar en förening kan det dock vara en god idé att istället via ett studieförbund bilda en studiecirkel kring sitt intresse. På så sätt kan man med fint stöd av studieförbunden ägna sig åt sitt intresse utan merjobb och ansvar som medföljer att driva en förening.

I kommunens föreningsregister finns studieförbunden som är verksamma i Trelleborg listade.

En ideell förening kan vara en förening som fullföljer religiösa, välgörande, politiska, sociala, kulturella eller idrottsliga syften.

Ekonomiska föreningar bildas i syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intresse. För ekonomiska föreningar gäller lagen om ekonomiska föreningar.

Medlemskap i en ideell förening innebär att mötas kring någon form av gemensamt intresse. Genom att bilda en förening skapar man en fastare gemenskap kring detta intresse. En förening kan utöva påverkan inom olika områden av samhällslivet, men det ingår även en del ansvarsåtaganden i föreningsbildandet. Det uppkommer både administrativa och organisatoriska skyldigheter.

Föreningen blir en juridisk person vilket är en av de främsta anledningarna till bildandet. En juridisk person kan äga tillgångar och ha skulder, den kan vara part i avtal och kan uppträda som part inför domstol och myndigheter. En juridisk person kan försättas i konkurs. Enligt gällande huvudregel är det den juridiska personen som med sina tillgångar svarar för de förbindelser som uppkommer i föreningen. Enskilda medlemmar går i princip fria från allt personligt betalningsansvar och föreningens företrädare blir ansvariga i princip enbart om de inte följer vad som ankommer på dem att göra.

Det är därför viktigt att föreningsmedlemmarna i allmänhet och föreningens företrädare i synnerhet har grundläggande föreningsrättsliga kunskaper. Innan en förening bildas bör därför elementära föreningskunskaper inhämtas!

Ideell förening är en av de enklaste juridiska samverkansformerna och går därför både snabbt och enkelt att bilda.

Så här bildar ni förening

Man måste vara minst tre personer för att bilda en förening.

Vid den första organiserade träffen (konstituerande möte) ska man:

• Bestämma vilken typ av förening ni vill ha.
• Bestämma vad föreningen ska heta.
• Välja ordförande, kassör och sekreterare för mötet.
• Bilda en provisorisk styrelse, en så kallad interimsstyrelse.

Interimsstyrelsen får till uppgift att förbereda nästkommande möte. Vid detta möte, årsmötet, ska interimsstyrelsen ha gjort:

• Förslag till stadgar. Stadgarna är viktiga eftersom de talar om hur föreningen ska arbeta. Är föreningen med i ett riksförbund kan man använda sig av deras normalstadgar.
• Förslag till styrelse. I styrelsen bör ingå ett ojämnt antal personer.
• Förslag till verksamhetsplan, det vill säga föreningens målsättning och ett årligt program för vad planerar under året.

En ideell förening behöver inte registreras. Den behöver inte heller ha organisationsnummer. Det enda den måste ha är i princip stadgar, styrelse och ett urskiljbart namn.

Om man av en eller annan anledning önskar ett organisationsnummer går det bra att få detta genom att vända sig till lokala skattemyndigheten. Myndigheten kräver in stadgar och utdrag ur protokoll som bland annat anger vilka som är firmatecknare. Är föreningen skattskyldig eller har man anställda eller uppdragstagare för vilka man erlägger avgifter och drar skatt, erhålls automatiskt organisationsnummer.

Stadgarna kan innehålla följande:

• Föreningens namn.
• Syftet med föreningen – vilken målsättning och vilka uppgifter föreningen ska ha.
• Medlemskap – vem som får bli medlem i föreningen. Orsaker till att man kan bli utesluten.
• Medlems rättigheter och skyldigheter.
• Styrelsen – hur många ordinarie ledamöter och ersättare styrelsen ska bestå av.
• Möten – Man ska ha ett årsmöte varje år. När ska detta vara och vilka saker ska man ta upp då.
• Firmatecknare – vilka personer (firmatecknare) som i föreningens namn får skriva under olika slags ekonomiska uppgörelser och ekonomiska handlingar (till exempel postgiro, bankgiro, bankböcker). Det vanligaste är att ordföranden tillsammans med någon annan, till exempel kassören, får i uppdrag att göra detta (de får teckna föreningens firma).
• Stadgeändringar – hur man kan ändra föreningens stadgar.
• Upplösning – under vilka förutsättningar ska föreningen upplösas och vad man ska göra med de pengar som eventuellt blir över.

På årsmötet godkänner man stadgarna och väljer en styrelse. Följande ärenden tar man upp på årsmötet:

• Val av ordförande att leda årsmötet.
• Val av sekreterare att skriva årsmötets protokoll.
• Val av justeringsman som jämte ordföranden ska justera protokollet.
• Frågan om mötet vill bilda en förening.
• Föreningens namn.
• Föreningens stadgar.
• Val av styrelse: Val av ordförande för en tid av ett år. Val av sekreterare för en tid av två år.
• Val av kassör för en tid av två år. Val av tre ersättare.
• Val av två revisorer och ersättare för dessa för en tid av ett år.
• Val av valberedning. Behövs inte i de små föreningarna.
• Beslut om vem som ska vara firmatecknare.
• Beslut om hur stor medlemsavgiften ska vara.

Styrelsemedlemmarna har olika ansvarsområden. Ungefär så här brukar arbetsuppgifterna fördelas:

Ordförande

• Leder föreningens möten.
• Ansvarar för kallelsen till årsmötet och styrelsemöten.
• Samordnar styrelsens arbete.
• Svarar för planeringsverksamheten.
• För föreningens talan utåt.
• Kontrollerar att alla beslut genomförs.
• Godkänner alla räkningar.

Sekreterare

• Skriver föreningens protokoll.
• Sköter föreningens arkiv.
• Sköter föreningens post.
• Ansvarar tillsammans med ordförande för årsberättelsen.
• Ansvarar tillsammans med ordförande för att medlemmarna kallas till olika möten.

Kassör

• Ansvarar för föreningens bokföring och ekonomi.
• Sköter in- och utbetalningar.
• Ansvarar för bidragsansökningar.
• Ansvarar för medlemsregister och medlemsavgifter.
• Sköter föreningens försäkringar.
• Ansvarar för föreningens bokslut.

Revisorerna

• Kontrollerar att räkenskaperna och bokföringen fungerar.
• Lämnar en skriftlig rapport om sin granskning av föreningens räkenskaper till årsmötet. Rapporten kallas för revisorernas berättelse.