Geografisk information (GIS)

GIS, geografiska informationssystem, är datorbaserade system för att koppla samman statistik och geografisk data med en karta. GIS används för att samla, lagra, analysera och visualisera dessa data på ett bra sätt.

Alla objekt i vår omgivning som har ett geografisk läge kan hanteras med GIS. Det kan exempelvis vara fastigheter, byggnader, personer och adresser. Dessa objekt lagras i databaser och används sedan i kartor. I kartorna lägger man olika information "ovanpå" varandra. Det är sedan enkelt att lägga till eller dra ifrån information för att få fram just den karta man vill. På så sätt underlättas analys och visualisering vilket leder till att vi fattar bättre beslut.

Höjdanalys

En höjdanalys där vi med hjälp av flugna LAS-punkter har letat fram lågpunkter i Alstad.

I GIS skapar man digitala kartor som delas in i två delar. Rasterkartor - som enbart fungerar som bilder, och vektorkartor - där man kan trycka på olika objekt för att få fram information. Vektordata består av punkt (t.ex. träd), linje (t.ex. vägar), polygon (t.ex. parkområden).

De olika arbetsmoment som behövs för att skapa ett GIS är datafångst, datakonvertering, bearbetning, analys, urval och presentation. Med utgångspunkt från verkligheten samlar man in de olika kartdelarna, som läggs in i den digitala kartan.

Byggstenarna i ett GIS är två typer av data - det digitala kartdatat och attributdatat. Det digitala kartdatat innehåller data för lägesbestämning och samband mellan objekt. Attributdata kopplas sedan till objekten, där lagras all information och det går även att koppla olika typer av statistik.

Frågor man kan få svar på i ett GIS är t.ex.
Var ligger närmaste skola. Hur många elever bor 3 km från skolan. Vilken är närmaste/snabbaste vägen mellan punkt A och B. Vem äger fastigheten. Hur skulle det se ut vid en översvämning. Bullerkarta – där man kan se var det kan vara mycket respektive lite buller, samt mycket mer.

Hjälpte informationen på den här sidan dig?